Kategoriarkiv: Blogg

NÅGRA FAVORITER FRÅN 2022 (utan inbördes ordning): PETER GALLWAY ”It´s deliberate”: En ny bekantskap, men långt ifrån en ungdom. Lite Petty, Zevon, Springsteen och ja, väldigt bra helt enkelt. GERRY BECKLEY ”Aurora”: Americas sångare går solo igen och gör det i vanlig ordning bra. Lite 60-tal i modern tappning och lite Beatles och Beach BoysFortsätt läsa ”Något av det bästa 2022 och lite till…”

DAGENS BÄSTA TIPS! Det är den tiden på året då jag tänker lite extra på Dennis Wilson, trummis i Beach Boys fram till det att han avled, för nästan på pricken 39 år sedan. Det var ett sådant där tillfälle då jag vet precis var jag var när dödsbeskedet kom. För dem som inte harFortsätt läsa ”Dennis Wilson – en av de absolut bästa”

DAGENS TIPS FRÅN BERLIN: Clark Gable är inte med på den här skivan. Det handlar dessutom inte om en klassisk film från 1939. Det sätter med och på punkt för. I stället är det här ett gammalt band från Arboga, som har dammat av några lika gamla låtar, som låter lite Hoola Bandoola korsat medFortsätt läsa ”Borta På Vinden – 80-tal från Arboga”

DAGENS BÄSTA TIPS: Hade jag inte vetat bättre så hade jag nog nästan trott att det här var Frank Zappa och hans följeslagare som uppenbarade sig på skivspelaren. Snacka om jämlikar när Fascination Curve med Karl Lundeberg tar ton utan Mothers of Invention med flera. Sedan måste jag väl erkänna att just Zappa aldrig varFortsätt läsa ”Fascination Curve – lite Zappa och lite överraskande toner från ny bekantskap”

DAGENS TIPS: EN (NÄSTAN) DOLD SKATT! Jimmy Webb: En av de absolut största amerikanska låtskrivarna i modern tid. Likt förbaskat vet inte många att det är han som ligger bakom låtar som ”Up, Up and Away”, ”By the Time I Get to Phoenix”, ”MacArthur Park”, ”Wichita Lineman” och ”Galveston”. Stora låtar för stora artister, ävenFortsätt läsa ”Jimmy Webb – en en av de allra största”

Amerikanen Michal Johnathon låter lite som en kombination av Pink Floyd, folkmusik och inte minst då med irländska influenser. Lite annorlunda om man säger så. Hur som helst är det utomordentligt välspelat, med en orkester här och rytmer där – och ja, till och med en barnkör, stråkar, kyrkorgel, banjo och svulstiga gitarrsolon som inteFortsätt läsa ”Michael Johnathon, mr. annorlunda, bjuder på Pink Floyd och folkmusik”

Här kommer några rader om The North Star Band, ett gäng musikanter från Alabama, som inledde sitt musicerande för 25 år sedan och egentligen inte låter som något annat – mer än att det handlar om äkta och genuin country. Typ sådant där med steel guitar, banjo och doft av sågspån och fiol. Det somFortsätt läsa ”The North Star Band gör riktig country”

DAGENS MUSIKTIPS / RECENSION: Det handlar om Chicago och ”XXXVIII: Born for This Moment”, bandets 26:e fullängsskiva (!), som släpptes lite tidigare i år när det framför allt var värme i luften. Numer har bandet svällt i antalet medlemmar, men bara tre från starten 1967 finns med; Robert Lamm, Lee Loughnane och James Pankow. SamtidigtFortsätt läsa ”Chicago kan fortfarande – jazzig västkustrock med flera hitlåtar”

DAGENS RECENSION: Inte varje dag jag får tillfälle att skriva om holländare. Men i dag handlar det om Tip Jar, ett slags musikkollektiv, som serverar americana och John Hiatt-country i en dos som faktiskt låter oförskämt trevligt emellanåt. I alla fall låtar som ”Creaking of the stairs” , ”Garden party” (inte Ricky Nelsons låt) ochFortsätt läsa ”Tip Jar – holländare som gör americana”

DAGENS MUSIKTIPS (OCH NÄSTA DAGS OCKSÅ)! Johanna Lillvik och ”The love hate syndrome”. Ny skiva och för mig en ny artist. En mångsidig sådan, som knappast sorteras in i något vanligt fack. Framför allt är det fräckt och variationsrika rytmer där det blandas friskt. Lite som en Kate Bush i högform om man säger så.Fortsätt läsa ”Dags att upptäcka Johanna Lillvik”