Författararkiv:Berlin Calling

NYTT PÅ SKIVA! Tio nya låtar med Den Fule, Grammisnominerade redan för sin första skiva, som kom redan i början på 90-talet. Räknar jag rätt är den här självbetitlade skivan nummer fem i ordningen, musik som följer ett visst mönster, typ världsmusik korsat med folktoner, lite jazz, lite rock och blues, men framför allt spelglädjeFortsätt läsa ”Den Fule bjuder på spelglädje”

DAGENS BÄSTA VAL! Fjärde skivan från amerikanskan Kris Wilkinson Hughes, eller My Girl The River om man så vill, som numera tillbringar sin tid i Storbritannien och levererar musik som känns som en kvinnlig motsvarighet till aktade namn som Jackson Browne och några till. Dessutom sjunger hon som en Joni Mitchell i högform. Över helaFortsätt läsa ”Lägg My Girl The River på minnet”

DAGENS PÄRLA! Paul ”Palle” Wagnberg bjuder på ”Visor, ballader och lite skoj”. Och skoj är det. Texter som handlar om allt från parkeringsvakter och vår herre – och lite till. Och dessutom underfundiga toner och ett gitarrspel och en stämma som inte så lite påminner om en viss Cornelis Vreeswijk. Musikaliskt är det lugna tonerFortsätt läsa ”Palle Wagnberg måste bara höras”

GIBRISH PÅ NY KULA! ”Kvartssamtal” är Sundsvallsbandet Gibrish andra platta i år – och en 45 minuter lång happening, som uppstod när bandet fick studiotid över i samband med inspelningen av förra Bob Dylan-skivan. Den här gången har man plockat fram ett gäng gamla låtar, som framförs i nya versioner, som är jazziga, bluesiga, rockigaFortsätt läsa ”Årets kvartssamtal med Gibrish”

DAGENS POPPÄRLA! Kanadensaren Garett Gunderson bjuder på nio popdängor på nya ”Anywhere anytime”, som andas 70- och 80-tal i olika former, men med det gemensamma att det är trallvänligt och stampa i takten-pop med rockig framtoning. Dessutom med träffsäkra refränger och röstmässigt också som en delikatess i genren harmonisk gitarrpop och inte minst emellanåt typiskFortsätt läsa ”Garett Gunderson levererar!”

TONER VÄL VÄRDA ATT KOLLA IN! Bill Baker är en amerikan som bjuder på toner som i grund och botten är klockren americana. Alltså en dos country, folkmusik och en massa blues. I alla fall på nya skivan ”Such etc. & what”, där amerikanen omger sig av ett rutinerat gäng musikanter, som alla vet vadFortsätt läsa ”Dagens americana-fynd: Bill Baker”

COUNTRY! Surrender Hill inleder nya skivan med titellåten ”Wild country” och följden blir att man som lyssnare är omedelbart fast. Det svänger, är melodiöst och det luktar amerikanska hitlistor lång väg. Sedan fortsätter det så skivan rakt igenom, förvisso med lugnare inslag, men samtidigt med en känsla av äkta country med inslag av rootsrock ochFortsätt läsa ”Surrender Hill bjuder upp!”

DAGENS LYSSNINGSOBJEKT! Wendy Gregson kommer från Canada och serverar musik som är ungefär lika delar folkmusik och jordnära toner, alltså en mix, typ gott och blandat. Hur som helst är det akustiskt och mycket varma melodislingor som framförs – och i det här fallet av både mor Wendy Gregson och dottern Renee McLachlan, ett samarbeteFortsätt läsa ”Mor och dotter levererar”

YTTERLIGARE EN PÄRLA! Dalkarlen Jesper Lindell har gjort det igen. Knappt har förra skivan hunnit landa så kommer ”Royal”, inspelad i Royal Studios i Memphis på andra sidan Atlanten, att jämföras med Muscle Shoals Sound Studio, Alabama, där ”3614 Jackson Highway” såg dagens ljus. Om förra skivan, som kom i mars, skrev jag att detFortsätt läsa ”Nu är dags för Jesper Lindell”

HELGENS PÄRLA! Om du inte har lyssnat på Rag-And-Bone tidigare så tycker jag att du ska ta chansen nu. Nya ”Strain” är nämligen sådan där pop som jag inbillar mig att till och med Paul McCartney skulle uppskatta och då inte minst inledande ”The world is coming down”, som är så fin pop som finFortsätt läsa ”Veckans skiva: Rag-And-Bone”