Kategoriarkiv: Blogg

I går nåddes jag av beskedet att Christine McVie hade gått bort. I många år var hon en av frontfigurerna och en av originalmedlemmarna i Fleetwood Mac, en grupp som bildades redan 1967 i Storbritannien och som på den tiden levererade mer blues än pop. I USA blev sedan gruppen en av de absolut störstaFortsätt läsa ”Christine McVie är död och popvärlden har blivit lite fattigare – igen”

DAGENS MUSIKTIPS! Ännu en överraskning från fenomenala Hemifrån och Paraply Records. Ett Göteborgsband jag aldrig hade hört talas om – My Sweet Punch. Thomas Pontén (Little Green och Love On Drugs) finns med här också och med bandet serverar han pop med refräng och harmoni. Inkluderat finns även flera låtar som egentligen är för braFortsätt läsa ”Dags att upptäcka den här skivan och Göteborgsbandet My Sweet Punch”

DAGENS MUSIKTIPS! Ibland blir man lite extra glad. Förvisso är det ”Vinylskivans dag” och jag lyssnar på en CD med Love On Drugs, men det gäller att ha tålamod och det har Berlin. Åtminstone när det gäller musik som låter betydligt bättre än förväntat. I ärlighetens namn vet jag inget om Love On Drugs, menFortsätt läsa ”Love On Drugs och ”Melodies” – en liten pärla som lyser upp i vintermörkret”

DAGENS BÄSTA MUSIKTIPS! Jag måste erkänna att jag aldrig har varit någon större reggaefantast, men när rutinerade Jack Tempchin ger sig in i leken blir det åtminstone spännande, roligt och välspelat. På ”Always magic” bjuder Reggae Jack på en knapp halvtimme jamaicanska toner, både gammalt och nytt från egen penna och tillsammans med Gary Nicholson.Fortsätt läsa ”Bara några rader om Jack Tempchin”

Första advent i metropolen Örnsköldsvik. Förmiddagspromenaden avslöjade att nu händer det grejer. Mötte några vissna Lövenfans på väg till tåget och passerade det så kallade Stora torget, där det inte var ”full fart mot advent”. Åtminstone inte 10:30. Lyssnade, nästan lite obligatoriskt i vanlig ordning, på David Urwitz, Chicago och Loney Dear och försökte kollaFortsätt läsa ”Nu står det inte på förrän det dröjer länge, men lyssna gärna på State Cows”

Lördag den 26 november 2022: Pensionärslivet rullar på och ungefär detta har jag gjort i dag, en helt vanlig lördag i november, när lite snö lyser upp på marken, men temperaturen pekar på plusgrader och slasket gör att bilen ånyo skulle behöva en tvätt: Jo, till sist: Missa in Beach Boys-boxen, som släpps nästa fredag.Fortsätt läsa ”Denna dagen i mitt liv…”

Timothy B Schmit var med i gruppen Poco innan han hamnade i Eagles. I båda grupperna ersatte han Randy Meisnner, som bassist och sångare. Under tiden i Eagles har det även blivit ett antal soloskivor och ”Day by day”, är den senast som kom strax före sommaren i år. Musikaliskt är det lite lugnare pop,Fortsätt läsa ”En av världens bästa sångare”

Jeff ”Skunk” Baxter stiftade jag bekantskap med tack vare Steely Dan och deras första skivor. Det handlar om en gitarrist som verkligen vet vad det handlar om. På den här, hans första soloskiva, finns inkluderad en ny version av ”My old school”, ett stycke musik som fanns med på Steely Dans andra skiva – ”CountdownFortsätt läsa ”Bara några rader om en gitarrist”

Den här skivan borde jag ha skrivit om mycket tidigare, men bättre sent än aldrig… Hyllningsskivan till Magnus Lindberg, som tyvärr gick bort på tok för tidigt, är inget annat än en kavalkad med aktade artister, typ bröderna Plura och Carla Jonsson, Mauro Scocco, Peter LeMarc, Louise Hoffsten, Staffan Hellstrand, Lars Winnerbäck och inte minstFortsätt läsa ”Magnus Lindberg hyllas förnämligt av stora delar av den svenska artisteliten”

DAGENS MUSIKTIPS! Jag vet egentligen inte så mycket om den här Göteborgsduon, som gjorde en LP och även en promo-cd med sex låtar på 80- och 90-talet, plus då vinylsingeln ”Låt det komma, låt det gå” – en låt som dyker upp i mitt undermedvetna emellanåt. För mig är det även ett under att duonFortsätt läsa ”Pettersson & Wahlsten, toner som både passar bra och inte passar alls”