HELGENS TIPS!
Lågmäld musik låter oftast bra och ger inspiration, funderingar och inte minst eftertanke. Ungefär så fungerar amerikanska Edie Carey, som med en påkostad skiva (även omslaget) bjuder på en lyssnarupplevelse utöver det vardagliga. Okej, stämningar och vibrationer som kan uppfattas som lite bittra, men sammantaget musik som är förödande vacker och som dessutom ger sinnesro.
Nya skivan börjar lite avvaktande, men med tredje låten – ”The chain” – är åtminstone jag fast. En låt med vacker sång, refräng och harmoni som sticker ut. Dessutom musik som exempelvis borde tilltala alla som gillar Jackson Browne och Warren Zevon. För att nu nämna några.
Rent musikaliskt är det sparsamt orkestrerat, men varenda ton – om det så frambringas till gitarr eller piano – känns som ett välbefinnande. Dessutom små överraskningar på vägen. Typ som suggestiva ”Who I was”, en av skivans höjdpunkter.
Mina efterforskningar avslöjar att Edie Carey gör en slags americana korsat med folkmusik. Hur som helst gör hon det med bravur, även om det nog mer är musik som inte ska sorteras in i ett fack. Det här kommer att vara en skiva jag minns med glädje när året så småningom ska sammanfattas.
BERLIN CALLING 