Veckans tips:
Crosby Tyler är namnet och skivan heter ”Dont call the law on me”.
Musiken är givetvis en salig blandning av cowboy-rock och den där countryn som körs i de flesta långfärdslastbilarna over there, inklusive dansanta toner, som även borde passa på en dansbana nära dig. Med det inte sagt att det är dåligt. Tvärt om. Hade Crosby Tyler varit bosatt på den här sidan Atlanten, typ i Sverige, hade han varit stor. Åtminstone i en klass i den högre divisionen, som medför regelbundna uppträdanden i Bingolotto och med ett och annat fullpackat publikhav i de klassiska svenska folkparkerna. Detta trots låtar med texter om slagsmål på barer, bilstölder och ett och annat drickande av ädla drycker.
Med detta också sagt att det handlar om en rutinerad herre som kan traktera instrument och en mikrofon minst sju dagar i veckan.
Musikaliskt träffar det mesta rätt i de lite lugnare låtarna, med en ansenlig mängd steel guitar och fiol.
Ja, men rösten också: En femma på skalan ett till fem och lite Kris Kristofferson över stämman. I alla fall till musiken som framförs här. Det låter lite onyktert, men likväl städat. Men det är väl så det ska vara med en skivtitel som handlar om att inte kalla på ordningsmakten när det börjar att dra ihop sig…
Ja, men så är det. Crosby Tyler, väl värd att upptäcka!
BERLIN CALLING 