
Ja, men då var det dags för en nya zeeländare vid namn Paul Gurney och hans andra skiva i eget namn, där det serveras en slags modern americana med klassiska instrument och inte minst en aptitretande hammondorgel och bra sång. Gurney har varit aktiv sedan 80-talet ”downunder”, bland annat i bandet DeSotos.
Musikaliskt handlar det om melodiösa toner, lite underfundigt och tänkbart och lite sådant där som kanske kräver ett par lyssningar för att det ska sitta perfekt. Men framför allt är det väldigt bra framfört, som i ”Missunderstood”, som är en suverän pärla och där en aptitretande basgitarr gör att det blir både suggestivt och lite Pink Floydaktikt. Eller som i lätt bluesiga och medryckande ”Perfect space” eller Moon Martin-pastichen ”Trouble”.
Sammantaget ännu en artist att upptäcka. Inte minst för att det är så välspelat. Paul Gurney var namnet och ”Blue horizon” skivtiteln!