AUSTRALIEN LEVERERAR!
Ibland kan man undra hur vissa artister kan ha gått under radarn så länge. Ungefär som med australiska Emma Swift, en typisk singer songwriter med allt det där som behövs för att det ska låta mer än bra och samtidigt utstråla det där lilla extra, kanske beroende på en röst med extra allt och toner som låter harmoniska, men samtidigt som något som kunde ha varit inkluderat en typisk film eller tv-serie av David Lynch. Det låter drömskt och vackert – och förbannat bra.
”The resurrecction game” kommer fem år efter hennes senaste skiva, där hon tolkar låtar av självaste Bob Dylan. I det här fallet är det vackra och ödesmättade toner, som träffar likt en handske från boxare som går på knock. Egentligen är det träffsäkert hela vägen bland de tio låtarna, där kanske titellåten, inledande ”Nothing and forever” och ”No happy endings” sticker ut en aning. Men det är samtidigt lugnt och kompet är sparsamt – och det blixtrar sällan till så att man trillar av stolen. Men det är väldigt bra och man vill ha mer av den här varan.
Hur som helst en ny bekantskap som låter mer än nödvändigt bra. Till detta en stämma som verkligen sticker ut.
Emma Swift, hon kan hon!
Dessutom trevligt med en ny bekantskap.
BERLIN CALLING 