DAGENS PÅSKGODIS!
Åtta nya låtar med Rachel Goodrich och jag slås av en amerikansk kvinna med en röst som verkligen sticker ut. Alltså en vacker stämma, som verkligen passar som hand i handske till de små nätta och jazziga tonerna som framförs, musik som låter som hämtad från en gammal film i svartvitt och som med fördel ska lyssnas på när mörkret har fallit – och då gärna på en liten bar over there.
Allt som spelas upp på ”Once before” är av det lättlyssnade slaget, men när spår nummer fem uppenbarar sig – ”Love you still”, faller jag som en tung fura. Låten är förödande vacker, harmonisk och samtidigt så nära en hit man kan komma på den här skivan, som är huvudobjektets sjätte album sedan den första, som kom 2008.
Nackdelen är att skivan, trots åtta låtar, har väldigt kort speltid, men så kanske det ska vara när den här 50-tals pastischen uppenbarar sig. Musik som med lätthet även passar lyssnare som tycker om Norah Jones, en artist som är ett rätt bra jämförelseobjekt.
Vill man provlyssna kan även låtar som inledande ”Why do we fall in love?” och ”You dont own your swing” rekommenderas. Den senare också en låt som med lätthet passar alldeles utmärkt i nattradion eller under bilkörning, eller varför inte under en långpromenad, eftersom det handlar om musik med rytm och tempo.
Sammantaget är det en jämn jämn och lite annorlunda musikalisk skapelse av en artist från Miami, USA, som jag garanterat kommer att botanisera fram fler toner av efter att ha lyssnat på den här sprillans färska skivan.
Provlyssning rekommenderas!
BERLIN CALLING 