EN DYRGRIP!
Amerikanska Kate McDonnell har kallats för en songwriters songwriter och den beskrivningen är lika träffsäker som att sommaren snart kommer. På den här skivan, hennes första på 15 år, finns bland annat ett rutinerat gäng musiker med på några hörn. Det mesta har hon skrivit själv, men även låtar från John Fogerty och Richard Thompson finns med bland skivans elva låtar.
Musikaliskt är det lugnt, poetiskt och avskalat, som en slags Joan Baez möter Bob Dylan och träffar Joni Mitchell mitt på hållet i en akustisk och naken apokalyps. Det är alltså toner som sällan hettar till, utan som kräver sin lyssnare. Men det är vackert och framför allt texter med innehåll, långt utöver det vardagliga. Framför allt ord från vardagen och yrkeslivet.
Jag tycker extra mycket om inledande titelspåret, småjazziga ”Truth be told” och rockiga ”If I knew”. Trå låtar som sticker ut på en annars jämn platta, som i huvudsak kan sorteras in i facket amerikansk folkmusik av hög klass.
Skivan ”Ballad of a bad girl” kom redan 2021 och består av låtar hon har skrivit under de senaste tio-femton åren. Tanken är också att det ska komma en ny skiva senare i år. Hur som helst en pärla!
BERLIN CALLING 