Dr Rock låter betydligt mer än rock

EN NY TREVLIG BEKANTSKAP!

När Dr Rock & The Famous Merengo först uppenbarade sig på skivspelaren trodde jag nästan att det var något nytt från Doobie Brothers eller att Steely Dan hade återuppstått. I stället är det en fransman, som på sin andra skiva under det här gruppnamnet gör musik som utan tvekan kan sorteras in i AOR-facket, eftersom det är melodiöst, svängigt och vuxet.

På skivomslaget och via gruppnamnet trodde jag först också att nu kommer det att frambringas typisk americana, eller möjligen country. Ack vad fel jag hade och roligt när musik överraskar. Det doktorn frambringar är ju i stället svängig västkustrock med lite känsla av gospel, precis som i inledande ”Without you”. Resten av den här skivan inkluderar även lite sofistikerade Steely Dan-toner, god sång, harmoni, rytmer, refränger och ett smakfullt och aptitretande elektriskt piano.

Nicolas Gorodetzky har dessutom förmågan att göra musik som är enkel, men samtidigt omedelbar. Framför allt gillar jag den lätt småjazziga framtoningen, som garanterat skulle tilltala Donald Fagen, även om det är betydligt mer lättillgängligt än det Steely Dan bjöd på i slutet av sin skivkarriär.

”Willow creek” innehåller i alla fall 12 låtar, som alla håller hög klass, men där jag fastnar lite extra för ”Paris city blues”, hitmässiga ”This girl” och ”She´s better without me” – och vackra – och stillsamma titellåten.

En kul ny bekantskap som jag ska spela ofta och försöka utforska mer av.

Lämna en kommentar